Death to hipsters (Olivia gästbloggar)
Hipsters. dessa människor som lever efter sina egna (påhittade) sociala regler och koder. ja det är sant, de tycker verkligen att de står liite över andra svennebananer. jag vet. spenderade en termin i Göteborgs värsta hipster och indie-skola: Schillerska. polotröjor, doc martens och håriga feministben. mörk-målade ögonbryn på tjejer och långt hår på killar. allihopa är vi androgyna konstnärsarslen som kan mer om livet än resten!! YOLO typ. dricka vodka och röka cigarr. diskutera politiken, musiken som ingen jävel känner till och känna att "fan, vad vi är speciella som lever lite on the edge".
Nu kommer den äckliga biten:
Jag är något av en hipster. jag har inte valt det själv, blev född av en ensamstående feministmorsa (som dessutom är utbildad på konstskola- behöver jag säga mer??), har dansat hela mitt liv, älskar att måla, diskutera politik och råkar av en slump lyssna på vad som ses som "indie" eller "hipstermusik". Jag kan inte hjälpa det! jag gör allt det där och har alltid gjort det.
Men nu har det helt plötsligt fått ett namn, blivit inne. Jag har gått från att bara vara udda till att bli placerad i detta nya fack: "hipster".
Fine! tänkte jag. visst, varför inte? först var det lite kul med folk som hade samma klädstil, samma musiksmak osv, jag kände mig hemma bland dem (gör det fortfarande i viss mängd)
men nu är det inget annat än en hets.
En hets om vem som är mest hipster av hipsters. (se schillerska)
eftersom Indie (de är i samma fack som hipsters, precis som veganer och vegetarianer) står för independent, betyder det att man är motsatsen till mainstream, typ.
Men nu, när indie har blivit mainsstream, hur gör hipsterhelvetena då??
helt plötsligt har deras värsta mardröm blivit sann:
de har blivit VANLIGA.
Detta har gjort att istället för att vara lite udda som innan, måste de vara JÄVLIGT udda för att sticka ut nu.
Vem lyssnar mest på klassisk musik?
Vem har hårigast ben?
Vem har äckligast vintage-kläder?
Vem har fettigast hår?
Vem är mest bi-sexuell?
Vem är MEST hipster?
Det går så långt att de till slut (tamigfan) inte längre vet vilka de egentligen är! Deras riktiga personligheter glöms bort i kampen om att vara speciell.
Gillar svenska folket uggs, ska du som hipster HATA det
Du ska färga håret svart i ren protest mot samhällets skönhetsnormer.
(Jag behöver inte rabbla mer, ni fattar nog..)
Jag lovar, de kommer knappt ihåg vad de själva gillar, för de har så fullt upp med att gilla allt resten hatar och hata allt resten älskar.
De har väl det behovet att att känna sig speciella.
"Alla strävar ju efter att vara unika." sa en av mina (många) hipsterkompisar från schillerska.
"Nej. Alla strävar efter att vara sig själva." (Jag)
"Ja. unika."
"Nej, att vara sig själv behöver inte nödvändigtvis vara att vara unik. Man kan vara vad som kallas vanlig."
Där har vi bevis på hur den jävla hipsterhetsen påverkar dem och deras tankesätt.
De kämpar röven av sig för detta, bryr sig så mycket om att se ut som de inte bryr sig.
Det roliga ät att de enda som mår dåligt av det är de själva. De märker det inte nu.
Just nu har de fullt upp med att leva i de inre kretsarna, med konstnärer, speciella och livserfarna människor, de "vidgar sina vyer" och super på.
Tyvärr så kommer de en dag att vakna upp ur denna (hets)fylla. Och då väntar en sjuhelvetes baksmälla.
Det är så de inser hur otroligt vanliga de egentligen är.
där kommer de till ett vägskäl.
Det finns tre alternativ:
1. Supa mer, dränk sanningen (hetsa alltså) bli mer indie, intala dig själv att du är så speciell som du vill vara!! glöm att du är som alla andra, fortsätt!
2. Ta livet av dig (being so indie you die, because living is mainstream). Dö hellre djup, deprimerad och svår än att leva vanligt och lyckligt.
3. Väx upp. inse att du är likadan som alla andra. fortsätt gärna med din kultur och klädstil, men KOM IHÅG, DU ÄR SÅ VANLIG MAN KAN BLI. står inte över någon.
En dag kommer de alla till vägskälet, frågan är vad de väljer?
//Olivia
(Ps: Tänkte bara säga detta så det inte blir några missförstånd. 70% av mina vänner är så kallade hipsterhelveten och jag älskar dem. Man har så jävla roligt med dem och jag känner mig ändå hemma. (påverkas inte av hetsen i och med att jag inte går på schillerska längre, ses bara på fritiden). men detta inlägget är om baksidan med hipsterkulturen, för den finns också.)
Kan också rekomendra denna otroligt underhållnde parodi på hipsters:
Kommentarer
Trackback
